Kan inträffa om en enskild aktör eller grupp kontrollerar mer än 50 % av en blockkedjas mining- eller beräkningskraft. Det gör det möjligt att manipulera transaktioner eller störa nätverkets funktion. Risken är nästan obefintlig för en proof of work-kedja som bitcoin, med tanke på de enorma mängder energi som skulle krävas.
En utdelning av gratis tokens eller kryptovaluta till ett stort antal plånboksadresser. Används ofta som marknadsföringsstrategi för att lansera nya projekt, belöna lojala användare eller stimulera användning.
Bitcoin-halveringen är en funktion i Bitcoin som halverar blockbelöningen var 210 000:e block (cirka vart fjärde år) för att gradvis minska utgivningen av nya bitcoin, fram tills den punkt då exakt 21 miljoner bitcoin utgivits. Fler än så blir det inte.
Tänk dig en digital kassabok som delas av tusentals datorer världen över. Varje gång någon gör en transaktion skrivs den in i kassaboken. Ingen äger den. Ingen kan sudda i efterhand. Alla kan verifiera den.
En belöning som ges till miners eller validators för att de framgångsrikt lägger till ett nytt block i blockkedjan.
Gör det möjligt att flytta tillgångar mellan blockkedjor, t.ex. mellan Ethereum och Solana.
En digital version av ett lands officiella valuta som ges ut och regleras av centralbanken. Till skillnad från kryptotillgångar som Bitcoin och Ethereum är CBDCs centraliserade och kan ge centralbanken total insyn i, och potentiellt kontroll över, medborgarnas innehav och transaktioner.
En vanlig kryptobörs (som fungerar mer som en bank) där en central aktör hanterar orderboken, förvarar användarnas tillgångar och matchar köp- och säljorder. Exempel: Binance och Coinbase.
En kryptoplånbok som lagrar privata nycklar offline, vilket minskar risken att de hackas eftersom den inte är direkt ansluten till internet.
Istället för en central ledning, en liten grupp människor, som bestämmer, är det ett nätverk av tusentals nodoperatörer, människor med varsin dator, som ser till att förutbestämda regler följs.
En applikation byggd på blockkedjeteknik som körs utan central kontroll och använder smarta kontrakt för att fungera säkert och autonomt.
Blockkedjebaserade organisationer som styrs via smarta kontrakt och röstning, utan central ledning.
Decentraliserade handelsplattformar utan förvaring (non-custodial). De använder ofta Automated Market Makers (AMM) istället för traditionella orderböcker.
Ett finansiellt ekosystem på blockkedjan som erbjuder tjänster som utlåning, handel och investering utan banker.
De avgifter som betalas till nätverket för att få en transaktion eller ett smart kontrakt exekverat på en blockkedja. Ett exempel är på Ethereum, där avgiften kompenserar validatorer i ETH för den beräkningskraft som krävs.
Halving är en förutbestämd mekanism i vissa blockkedjor. Belöningen för att skapa nya block halveras vid regelbundna intervaller, vilket minskar nybildningen av den aktuella kryptovalutan över tid.
En permanent uppdatering av ett blockkedjeprotokoll som leder till att kedjan delas i två separata kedjor, om inte alla deltagare uppgraderar till de nya reglerna. Ett exempel är när Bitcoin Cash bröts ut från Bitcoin.
En mjukvaruplånbok som är uppkopplad mot internet och lagrar privata nycklar. Den ger snabb och enkel tillgång till tillgångar men är mer sårbar för hackning jämfört med cold storage.
En finansieringsmetod där ett blockkedjeprojekt emitterar och säljer egna tokens till investerare.
Hur nätverket kommer överens om vad som är sant. Vanliga typer: Proof-of-Work (PoW) – datorer löser svåra matematiska problem (används av Bitcoin). Proof-of-Stake (PoS) – du “låser” dina coins för att få vara med och verifiera (används av Ethereum).
En digital valuta som använder kryptografi för säkerhet och fungerar på decentraliserade nätverk (vanligtvis blockkedjor), vilket möjliggör transaktioner utan mellanhänder som banker.
Den underliggande infrastrukturen som gör det möjligt att skapa och koppla samman flera Layer 1-blockkedjor. Exempel på Layer 0-nätverk: Cosmos och Polkadot.
Baslagret – själva blockkedjan som hanterar transaktioner, säkerhet och smart contracts. Några exempel är Bitcoin, Ethereum och Solana - men det finns många fler. Vissa Layer 1 kan bli långsamma eller dyra vid hög belastning, exempelvis Bitcoin och Ethereum. Andra, som Solana och Sui, är utformade för att klara högre belastning.
Ett skalningslager ovanpå Layer 1 som avlastar huvudkedjan genom att bearbeta transaktioner off-chain och sedan rapportera slutresultatet tillbaka. Exempel: Arbitrum, Optimism och Lightning Network.
En Layer 2-lösning byggd ovanpå Bitcoin som möjliggör snabbare och billigare transaktioner genom betalningskanaler utanför huvudkedjan.
Kryptovalutor inspirerade av internetmemes, skämt eller populärkultur snarare än teknisk nytta. De drivs ofta av community-hype. Exempel: Dogecoin, Shiba Inu.
En ”vänthall” för obekräftade transaktioner som väntar på att inkluderas i ett block av miners eller validators.
I PoW-system (som Bitcoin) tävlar datorer om att lösa ett problem. Den som vinner får lägga till nästa block – och får en belöning i bitcoin. Det är så nya bitcoin skapas.
En kryptografisk metod som gör det möjligt för flera parter att gemensamt utföra beräkningar på känslig data utan att avslöja den för varandra.
De datorer som tillsammans driver nätverket. De kontrollerar att reglerna följs och att ingen fuskar.
Ett unikt digitalt ägandebevis. Kan vara konst, spelobjekt eller medlemskap.
On-chain: Transaktioner som sker direkt på blockkedjan och registreras permanent. Off-chain: Transaktioner eller avtal som sker utanför blockkedjan.
En tjänst som förser smarta kontrakt med extern data (t.ex. priser eller väderdata), så att de kan agera baserat på verkliga händelser. Ett exempel på ett decentraliserat orakelnätverk är Chainlink.
Den privata nyckeln är den hemliga koden som ger tillgång till en plånboks tillgångar.
En konsensusmekanism där validatorer väljs baserat på hur mycket tokens de har stakat. Ethereum och Cardano är några exempel på blockkedjor som använder proof-of-stake.
En konsensusmekanism där deltagare löser beräkningsintensiva problem för att validera transaktione. Bitcoin, Litecoin, Dogecoin och Kaspa är exempel på blockkedjor som använder proof-of-work.
En publik kryptografisk adress som används för att ta emot kryptotillgångar.
En skalningslösning där transaktioner aggregeras off-chain innan slutlig avräkning sker på huvudkedjan.
En metod för att dela upp nätverket i mindre delar (”shards”) som behandlar transaktioner parallellt för ökad kapacitet.
En bestraffningsmekanism i Proof of Stake-nätverk som Ethereum, där en validators stakade tillgångar delvis konfiskeras vid oärligt beteende.
Ett självexekverande kontrakt vars villkor är skrivna i kod och körs automatiskt på en blockkedja. Kontraktet exekveras när fördefinierade villkor uppfylls.
Digitala valutor knutna till värdet av en fiatvaluta, t.ex. USD.
Processen att låsa tokens för att delta i validering av nätverket och erhålla belöningar.
Processen att skapa en digital representation av en verklig tillgång (t.ex. fastigheter eller aktier) på en blockkedja.
I Proof of Stake-system är det validators som verifierar transaktioner. De måste låsa egna pengar som säkerhet.
Avkastning som genereras genom aktiviteter som staking, utlåning, likviditetsförsörjning eller mining.
En kryptografisk metod som gör det möjligt att bevisa att något är sant utan att avslöja den underliggande informationen.